SYMPATIER, OLUST, HAT och andra känslor påverkar oss, i allmänhet och i vårt beslutsfattande. Men inom juridiken talas det inte om sådant. Särskilt inte i det praktiska arbetet.
JURIDIKEN MED ALLA dess regler står inte ensam, för sig själv. Att juridiken inte är ensam kan man särskilt säga om brottmålsjuridiken. Förhållandet att känslor, samhällets ambitioner och fördomar med mera kan påverka hur vi bedömer ett mål framstår numera som ett etablerat faktum, som en icke kontroversiell utgångspunkt. I grunden handlar det kanske om att vi vill att en skyldig ska straffas. Att det förhåller sig på detta sätt skrivs det dock aldrig om. Särskilt inte av praktiker och i synnerhet inte i domskälen. Denna elefant i rummet talas det bara om på fikapausen och i denna bok.
BOKEN ÄR EN praktikers försök att beskriva hur det i stället kan vara i verkligheten. Domare torkar inga tårar, men gråter gör de. Varför gick det som det gick?
I BOKEN PRESENTERAS nya begrepp, som ingenmansland som benämning på fall som skulle kunna leda både till fällande och friande dom och om klandex som ett index på hur klandervärt ett brott uppfattas. Det talas också om pote position som benämning på det utgångsläge som en part i målet kan ha eller behåller (power play) och om fall som är för stora för att falla (Too big to fail) med flera.
DENNA BOK VÄNDER sig till de som är intresserade av brottmål och av hur det kan vara, i verkligheten; advokater, åklagare, domare och andra jurister som på ena eller andra sättet kommer i kontakt med brottmål samt till andra som av ena eller andra skälet är intresserade av brottmålsproceduren och dess problem.